Tesermatten

Nu har den kommit - den hemska dagen som jag fasat för de senaste 14½ åren. Den dag då jag ska ta farväl av min lilla Ros. Hon har varit stel i baken och gått lite dåligt några år nu men ändå kunnat leva ett ganska normalt liv. Men nån gång förra året började hon få allt mer problem med att gå på lådan och började göra både 1a och 2a ute på golvet. För en månad sen fick hon dessutom en infektion. Mot den fick hon medicin och verkade lite bättre ett tag. Men nu de senaste dagarna har hon fått alltmer problem med inkontinensen och igår upptäckte jag att hon inte ens kan kissa ordentligt, utan allt rinner ner på benen och hon klarar inte att hålla sig ren. Och det är ju så viktigt för en katt att vara ren.

Har tvekat lite hur jag skulle göra och hur länge jag skulle våga ha henne kvar eftersom hon fortfarande är matfrisk och ser fräsch ut i övrigt. Men det senaste dagarna, när hon inte längre kan hålla sig ren, tycker jag mig ana att även den delen har gått ner lite. Så det är nog skönast för henne själv om hon får somna in innan det blir värre. Och jag antar att hon lider mycket av att inte kunna hålla sig fräsch och fin. Hon har ju alltid varit en sån pippinett och prydlig liten dam min lilla RosPussa.

Så om en timme bär det av till de snälla tjejerna borta på Annalysen som hjälpt oss så många gånger när katterna varit dåliga. Rosie ska få ett värdigt slut. Vill inte komma hem och hitta henne liggande i sin egen urin eller nåt liknande som skulle kunna hända om hon snabbt blir sämre och benen inte längre bär. Det känns hemskt att ta iväg henne, men som sagt, det är bäst för henne själv. Och hon har haft ett långt liv med massor av kärlek och god mat!